Flytta floden – gör Gotland självförsörjande på vatten
Vattenkrisen är inte ett undantag längre – den är ett återkommande tillstånd. Region Gotlands egna lägesbilder varnar för vattenbrist och risk för akuta avbrott om förbrukningen ökar. Ändå handlar debatten nästan uteslutande om hur vi ska spara vatten, inte om hur vi långsiktigt säkrar nya volymer.
Det är dags att tänka större.
Gotland behöver ett robust system – inte tillfälliga restriktioner
Forskningen som publicerats i Tidskriften VATTEN visar tydligt att klimatförändringarna ökar risken för längre torrperioder, mer ojämn nederbörd och större sårbarhet i våra grundvattenmagasin
Flytta floden
. Gotland är särskilt utsatt eftersom vi i princip är helt beroende av lokalt grundvatten i porösa kalkstensformationer.
Problemet är strukturellt:
Det finns ett alternativ.
Flytta en flod
Precis som Gotlandslänken flyttar el över Östersjön kan vi flytta sötvatten.
Motala ström för i genomsnitt cirka 90 m³ vatten per sekund mot havet. Om mindre än tre procent – cirka 2 m³/s – avleds motsvarar det hela Gotlands sommarbehov, plus möjlighet att bygga upp vinterlager.
Det handlar alltså inte om att tömma en älv – utan om en mycket liten andel av ett redan befintligt flöde.
Tekniken är enklare än den låter
I stället för stela stålrör eller konventionella tryckledningar kan man använda svetsbar, armerad duk eller tunn polyeten – i praktiken en mycket stor, robust “brandslang”.
Den kan:
Energin för transporten kan i stor utsträckning baseras på självtryck. Pumpning behövs främst för distribution på Gotland. Energiförbrukningen per kubikmeter skulle då bli 80–90 procent lägre än för avsaltning.
Vad skulle det betyda för Gotland?
Den extra sommarbufferten på 1 m³/s motsvarar cirka 10 miljoner kubikmeter vatten – ungefär 166 m³ per gotlänning.
Det betyder:
Och ledningen ligger dold under ytan. Inga nya stora landbaserade reservoarer. Minimal påverkan på landskapsbild och turism.
Kostnaden i perspektiv
En preliminär uppskattning landar kring drygt 1 miljard kronor.
Den nya elförbindelsen Gotlandslänken kostar 5,2 miljarder.
Frågan är därför rimlig:
Är vattenförsörjningen mindre viktig än elförsörjningen?
Forskning behövs – nu
Det här är ingen färdig byggstart – det är ett forsknings- och innovationsprojekt.
Konkreta steg skulle kunna vara:
Det är mindre än kostnaden för några års akuta krisinsatser.
En exportmöjlighet
Öar och kustregioner världen över brottas med samma problem: dyr avsaltning eller sinande grundvatten. Cypern, Malta, Kanarieöarna – till och med Kalifornien. Hela mänskligheten använder bara 1/10-del av det vatten som rinner ut i haven genom floderna – till ingen nytta.
Om Gotland utvecklar tekniken först kan vi bli en internationell demonstrationsregion för klimatsmart vattenförsörjning.
Vi byggde Nordens första vindkraftpark redan på 1990-talet. Nu kan vi bli först igen.
Sluta bara spara – börja skapa
Det är självklart att vi ska hushålla med vatten. Men besparingar löser inte en strukturell obalans mellan tillgång och efterfrågan.
Frågan är därför inte om idén behöver utredas.
Det gör den.
Frågan är om vi har råd att låta bli.
Skulle det vara orimligt att avsätta 1 procent av elkabelbudgeten till ett FoU-program som kan göra Gotland självförsörjande på vatten?
Det vore inte radikalt.
Det vore rationellt.
Vattenkrisen är inte ett undantag längre – den är ett återkommande tillstånd. Region Gotlands egna lägesbilder varnar för vattenbrist och risk för akuta avbrott om förbrukningen ökar. Ändå handlar debatten nästan uteslutande om hur vi ska spara vatten, inte om hur vi långsiktigt säkrar nya volymer.
Det är dags att tänka större.
Gotland behöver ett robust system – inte tillfälliga restriktioner
Forskningen som publicerats i Tidskriften VATTEN visar tydligt att klimatförändringarna ökar risken för längre torrperioder, mer ojämn nederbörd och större sårbarhet i våra grundvattenmagasin
Flytta floden
. Gotland är särskilt utsatt eftersom vi i princip är helt beroende av lokalt grundvatten i porösa kalkstensformationer.
Problemet är strukturellt:
- Nederbörden faller främst vintertid.
- Förbrukningen kulminerar sommartid.
- Magasineringskapaciteten är begränsad.
Det finns ett alternativ.
Flytta en flod
Precis som Gotlandslänken flyttar el över Östersjön kan vi flytta sötvatten.
Motala ström för i genomsnitt cirka 90 m³ vatten per sekund mot havet. Om mindre än tre procent – cirka 2 m³/s – avleds motsvarar det hela Gotlands sommarbehov, plus möjlighet att bygga upp vinterlager.
Det handlar alltså inte om att tömma en älv – utan om en mycket liten andel av ett redan befintligt flöde.
Tekniken är enklare än den låter
I stället för stela stålrör eller konventionella tryckledningar kan man använda svetsbar, armerad duk eller tunn polyeten – i praktiken en mycket stor, robust “brandslang”.
Den kan:
- levereras på rulle,
- svetsas i sektioner,
- förankras på havsbotten,
- läggas parallellt med befintlig infrastruktur.
Energin för transporten kan i stor utsträckning baseras på självtryck. Pumpning behövs främst för distribution på Gotland. Energiförbrukningen per kubikmeter skulle då bli 80–90 procent lägre än för avsaltning.
Vad skulle det betyda för Gotland?
Den extra sommarbufferten på 1 m³/s motsvarar cirka 10 miljoner kubikmeter vatten – ungefär 166 m³ per gotlänning.
Det betyder:
- Slut på bevattningsförbud.
- Stabilt tryck i ledningsnätet.
- Trygg livsmedelsproduktion.
- Ingen panikimport med tankbilar.
Och ledningen ligger dold under ytan. Inga nya stora landbaserade reservoarer. Minimal påverkan på landskapsbild och turism.
Kostnaden i perspektiv
En preliminär uppskattning landar kring drygt 1 miljard kronor.
Den nya elförbindelsen Gotlandslänken kostar 5,2 miljarder.
Frågan är därför rimlig:
Är vattenförsörjningen mindre viktig än elförsörjningen?
Forskning behövs – nu
Det här är ingen färdig byggstart – det är ett forsknings- och innovationsprojekt.
Konkreta steg skulle kunna vara:
- Materialprov (2026) – armerad duk eller tunn polyeten i bräckt vatten.
- Hydraulisk modell (2027) – tryckfall, självrensning, fiskpåverkan.
- Pilotledning (2028) – 1 km fullskala.
- Miljöprövning parallellt – vattenrätt, påverkan nedströms, samråd med fiskerinäring.
Det är mindre än kostnaden för några års akuta krisinsatser.
En exportmöjlighet
Öar och kustregioner världen över brottas med samma problem: dyr avsaltning eller sinande grundvatten. Cypern, Malta, Kanarieöarna – till och med Kalifornien. Hela mänskligheten använder bara 1/10-del av det vatten som rinner ut i haven genom floderna – till ingen nytta.
Om Gotland utvecklar tekniken först kan vi bli en internationell demonstrationsregion för klimatsmart vattenförsörjning.
Vi byggde Nordens första vindkraftpark redan på 1990-talet. Nu kan vi bli först igen.
Sluta bara spara – börja skapa
Det är självklart att vi ska hushålla med vatten. Men besparingar löser inte en strukturell obalans mellan tillgång och efterfrågan.
Frågan är därför inte om idén behöver utredas.
Det gör den.
Frågan är om vi har råd att låta bli.
Skulle det vara orimligt att avsätta 1 procent av elkabelbudgeten till ett FoU-program som kan göra Gotland självförsörjande på vatten?
Det vore inte radikalt.
Det vore rationellt.